Konferens 16-17 oktober 2018

2019. 09.20-10.05

Få koll på Digital mognad – använd DiMiO

Konferensrum: Hörsalen

DiMiOS – Digital Mognad i Offentlig Sektor. Den framtagna modellen (DiMiOS) bygger på en positionering av verksamhetens digitala mognad i två dimensioner. Dimensionen “Digital förmåga”

Konferensrum: Hörsalen

DiMiOS – Digital Mognad i Offentlig Sektor. Den framtagna modellen (DiMiOS) bygger på en positionering av verksamhetens digitala mognad i två dimensioner. Dimensionen “Digital förmåga” mäter organisationens förmåga att förstå, fånga och förändra på basis av digitala möjligheter. Dimensionen “Digitalt arv” mäter om existerande infrastruktur stärker eller hindrar digital handlingskraft. Organisationer klassificeras i fyra olika kategorier, med tillhörande beskrivningar och generella rekommendationer. För vidare information, se VITBOK DiMiOS eller ta del av en demoversion av analysverktyget.

Johan Magnusson, PhD, Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet

Vimeo-presentation

Läs hela
2019. 10.05-10.50

Introducing the Connecting Europe eArchiving Building Block

Konferensrum: Hörsalen

Tools available at the eArchiving Building Block. How can they be used? 

How to apply the European Union’s tools.

Janet Anderson was the Scientific Coordinator of

Konferensrum: Hörsalen

Tools available at the eArchiving Building Block. How can they be used? 

How to apply the European Union’s tools.

Janet Anderson was the Scientific Coordinator of the E-ARK and E-ARK4ALL projects, managing the project on a day-to-day basis. For E-ARK she also conducted the impact assessment. Within E-ARK, her interests lay particularly in using Big Data techniques for archiving databases and data warehouses, and in both projects she worked on developing metadata standards. She is currently Vice-Chair of the DILCIS Board. She holds a BSc in Mathematics, an MSc in Electrical and Electronic Engineering, a PhD in the History of Mathematics, and a BA in French and she has been researching in the field of Digital Humanities for the last 25 years. She has recent experience working on the EC-funded E-RIHS, ROMOR and KEEP projects, and on the UKRO-funded SEAHA and POCOS projects.

 

 

 

 

 

 

 

David Anderson holds a PhD in artificial intelligence and has extensive experience in numerous funded projects in Digital Preservation and Archiving. He was responsible for Quality Management in the E-ARK and E-ARK4ALL projects.. He is currently DLM Secretary and Treasurer. David has 37 years’ experience working in Higher Education, in leadership roles where he was responsible for a number of innovations in teaching, including leading the development of CLEM (one of the first blended learning systems in the UK). He is the author of five books and numerous articles on computing and digital preservation, and is the Editor of the Taylor & Francis Journal ‘New Review of Information Networking’.

 

 

 

 

 

 

 

Youtube

eArchiving Building Block https://ec.europa.eu/cefdigital/wiki/display/CEFDIGITAL/eArchiving 

E-ARK4ALL project http://e-ark4all.eu/ 

 

 

 

 

 

 

Läs hela
2019. 10.05-10.50

Vart är vi på väg med registatoryrket i det digitala informationssamhället

Konferensrum: Stora Världen

Caspar Almalander, enhetschef, och Brittis Lannerfors, systemförvaltare/kommunregistrator, Botkyrka kommun

  • Status idag, var befinner vi oss
  • Förväntningar hos allmänheten
  • Trender och utvecklingar inom den offentliga verksamheten
  • Hur gör

Konferensrum: Stora Världen

Caspar Almalander, enhetschef, och Brittis Lannerfors, systemförvaltare/kommunregistrator, Botkyrka kommun

  • Status idag, var befinner vi oss
  • Förväntningar hos allmänheten
  • Trender och utvecklingar inom den offentliga verksamheten
  • Hur gör Botkyrka kommun
  • Vart är vi på väg, framtidens registratur och arkiv
Läs hela
2019. 11.20-12.00

eSAM svenskt ramverk för digital samverkan

Konferensrum: Hörsalen

Det offentliga Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att ge stöd

Konferensrum: Hörsalen

Det offentliga Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att ge stöd till offentliga organisationer att samverka digitalt och fungera effektivt tillsammans, till nytta för privatpersoner, företag och samhället i stort. Ramverket tar sin utgångspunkt i den nya versionen av EIF (European Interoperability Framework) men är anpassad till svenska förhållanden och förutsättningar. Ramverket rör hela organisationen, det vill säga arkitektur, juridik, säkerhet, verksamhet etc. En viktig målgrupp är de som arbetar med styrning och ledning inom digitalisering. Men även operativa funktioner som till exempel arkivarier, jurister, portföljansvariga, verksamhetsutvecklare, kravanalytiker, säkerhetsspecialister och projektledare som arbetar med digitaliseringsarbeten.

Mikael Österlund, digital strateg och chefsarkitekt, eSams kansli och Michiko Muto, förnyelsebyråkrat, Pensionsmyndigheten berättar om ramverket – hur det har tagits fram i bred involvering med representanter för såväl stat, kommun och landsting samt ger konkreta tips på hur ramverket kan användas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer om eSam

Läs mer om SSC

Läs hela
2019. 11.20-12.00

Så arbetar Kungliga biblioteket med format kring ljud och bild

Konferensrum: Stora Världen

Vägen hit, de senaste femton åren och nu framåt…

Kungliga biblioteket har sedan 2009, efter sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv även uppdraget att samla

Konferensrum: Stora Världen

Vägen hit, de senaste femton åren och nu framåt…

Kungliga biblioteket har sedan 2009, efter sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv även uppdraget att samla in det audiovisuella arvet enligt pliktlagen. Vi har över tio års erfarenhet av att både digitalisera av-material och ta emot digitala filer och bygga samlingen vidare. Vi resonerar kring våra formatval hittills och blickar framåt.

Kaisa Unander, Enhetschef Digitalisering och Mikael Johansson, teknisk expert, båda på Avdelningen för Digitala samlingar 

 

Läs hela
2019. 13.00-13.50

Inventera ostrukturerad information med AI

Konferensrum: Hörsalen

Hur möter vi utmaningen med kartläggning av data i komplexa informationssystem med stöd av AI?

En av de stora utmaningarna inom informationsförvaltning är att veta

Konferensrum: Hörsalen

Hur möter vi utmaningen med kartläggning av data i komplexa informationssystem med stöd av AI?

En av de stora utmaningarna inom informationsförvaltning är att veta vilken data som finns inom varje organisations stora lagrade datamängder.

För att möta utmaningen med inventering och klassificering av stora lagrade datamängder, har Föreningen Sambruk genomfört en förstudie tillsammans med tio kommuner i syfte att undersöka hur modern teknik kan utnyttjas för effektiv automatiserad sökning och identifiering av olika specifika egenskaper av stora datamängder, för att underlätta analys och klassificering av data.

Föredraget beskriver hur projektet genomfördes, där olika tekniska lösningar baserad på artificiell intelligens (AI) testades och resultatet därav. Dessutom presenteras av den framtagna lösningen, som användes för att verifiera de praktiska nyttoeffekterna.

Peter Mankenskiöld, verksamhetskonsult och hållbarhetsstrateg, Sambruk

 

Läs hela
2019. 13.00-13.50

Dokumenthanteringsplan – praktikfall

Konferensrum: Stora Världen

Om hur Transportstyrelsens arbetar med att kartlägga myndighetens information
Elin Johansson, samordnare, dokument- och ärendehantering, Transportstyrelsen

Konferensrum: Stora Världen

Om hur Transportstyrelsens arbetar med att kartlägga myndighetens information
Elin Johansson, samordnare, dokument- och ärendehantering, Transportstyrelsen

Läs hela
2019. 13.50-14.50

Hur digitaliseringen påverkar mänskligt beteende

Ashkan Fardost studerar hur digitalisering och teknologi påverkar olika branscher, mänskligt beteende och hela samhällen. Enligt Ashkan Fardost har de flesta missförstått hela poängen med

Ashkan Fardost studerar hur digitalisering och teknologi påverkar olika branscher, mänskligt beteende och hela samhällen. Enligt Ashkan Fardost har de flesta missförstått hela poängen med digitaliseringen. Det handlar inte bara om teknologi i sig, utan även hur digitala teknologier påverkar mänskligt beteende. En affärsmodell som ska överleva i den digitala eran måste därför ta hänsyn till det digitala beteendet, inte bara den digitala teknologin. Det handlar alltså inte bara om att omvandla analoga processer till ettor och nollor eller att skriva uppdateringar på sociala medier. Det handlar om ett helt nytt sätt att tänka.

Ashkan Fardost har spännande föreläsningar om digitaliseringen, människan och framtiden baserat på filosofi, antropologi och teknologi. Han djupdyker i människans historia och sätt att vara för att förstå vart teknologin kan leda framöver. 

Ashkan Fardost började sin digitala resa i början av 2000-talet. Genom att göra musik med mjukvara och “hacka” Napster spred han sin musik världen över och landade ett skivkontrakt med EMI och Armada Music som 17-åring. Efter musikkarriären involverade han sig i innovationsvärlden. Han har bland annat en doktorsexamen i kemisk katalys från Uppsala universitet och har spenderat flera år i Stockholms startup-scen, både som grundare och medarbetare.

Ashkan Fardost, Digitaliseringsexpert och forskare med spännande föreläsningar om framtiden

TEDx Berlin 2015 – IFA Berlin – City Cube -Foto: Sebastian Gabsch – www.sega-foto.de – 0176 26487275

 

 

Läs hela
2019. 13.50-14.50

Anläggningsinformation på Trafikverket

Konferensrum: Stora Världen

I de stora infrastruktur projekten som t.ex Förbifart Stockholm eller till de nya stambanor som Ostlänken uppstår mängder av information av olika slag

Konferensrum: Stora Världen

I de stora infrastruktur projekten som t.ex Förbifart Stockholm eller till de nya stambanor som Ostlänken uppstår mängder av information av olika slag från text till 3D. Vi tänker i det här passet berätta hur vi idag hanterar dessa flöden.

Göran Samuelsson, informationsspecialist, och Karin Anderson, verksamhetsutvecklare och BIM-specialist, Trafikverket

Läs hela
2019. 15.40-16.25

Formatkonvertering i praktiken – vad går att uppnå?

Konferensrum: Hörsalen

När du väl ska börja arbetet med att konvertera filer, vilka utmaningar uppstår och vilka överraskningar kan du få? I det mesta som har skrivits

Konferensrum: Hörsalen

När du väl ska börja arbetet med att konvertera filer, vilka utmaningar uppstår och vilka överraskningar kan du få? I det mesta som har skrivits om e-arkivering är det vanliga att arbetsmomentet konvertering av filer nämns i en mening eller två, kanske i ett avsnitt. Men hur är det egentligen att konvertera filer? Hur lång tid tar det? Vilka mjukvaror behövs? Hur går arbetet till och vilka utmaningar kan jag stöta på under arbetet? Vilka filformat ger de största utmaningarna? När i arkiveringsprocessen bör konvertering ske? Eller ska konvertering ske redan i verksamhetsprocesserna?

Leif Pettersson, konsult, ArkivIT

 

Läs hela
2019. 15.40-16.25

Att behandla personuppgifter inom brottsbekämpning och administration – Informationshantering hos Åklagarmyndigheten

Konferensrum: Stora Världen

Vilka utmaningar finns hos en myndighet där dataskyddsförordning och brottsdatalag reglerar personuppgiftsbehandlingen i den dagliga verksamheten? 

I arbetet med att uppnå en strukturerad hantering

Konferensrum: Stora Världen

Vilka utmaningar finns hos en myndighet där dataskyddsförordning och brottsdatalag reglerar personuppgiftsbehandlingen i den dagliga verksamheten? 

I arbetet med att uppnå en strukturerad hantering av myndighetens information kan personuppgiftsansvarig och dataskyddsombud dra nytta av arkivariens kompentens på att antal områden: 1) kunskap om samspelet med andra regelverk som TF, OSL och arkivlagen, 2) metoder för klassificering och redovisning av information, samt 3) framtagande av regelverk för gallring och bevarande. Föreläsningen behandlar dessa aspekter samt adressera frågeställningen om hur man sätter upp ett system för att verifiera regelefterlevnaden.

Niklas Gustafsson, verksarkivarie och dataskyddsombud, Åklagarmyndigheten

Läs hela
2019. 16.25-17.10

Offentlighetsprincipen

Konferensrum: Hörsalen

Vad ska vi ha den till? Hur kom den till och hur används den idag?
Föreläsning och diskussion om rätten till insyn i allmänna angelägenheter

Konferensrum: Hörsalen

Vad ska vi ha den till? Hur kom den till och hur används den idag?
Föreläsning och diskussion om rätten till insyn i allmänna angelägenheter som en del av den fria åsiktsbildningen.
 
Nils Funcke är journalist och författare till flera böcker om tryckfriheten och offentlighetsprincipen.

Nils Funcke
Foto: Tor Johnsson/Tidningen Journalisten

 

Läs mer >>

 

Läs hela
2019. Flera pass går att boka under dag 1

Workshop om webbarkivering

Konferensrummen: Se & Levande Livet

Webbarkivera på plats. Tag med ett USB-minne och gå hem med din arkiverade webbsida (2 webbsidor per pass). Andreas Segerberg ger

Konferensrummen: Se & Levande Livet

Webbarkivera på plats. Tag med ett USB-minne och gå hem med din arkiverade webbsida (2 webbsidor per pass). Andreas Segerberg ger dig en praktisk vägledning till webbarkivering. Alla pass har blivit fulltecknade, men det går att ställa sig på reservlista.

Under tisdagen finns 5 pass att boka:

Pass 1 10.10-10.50 Fullt!
Pass 2 11.20-12.00 Fullt!
Pass 3 13.10-14.00 Fullt!
Pass 4 14.10-14.50 Fullt!
Pass 5 15.40-16.20 Fullt!

 

Läs hela
2019. 08.30-09.15

CEF eArchiving Building Block – Fördjupning

Konferensrum: Stora Världen

Specifikationer, utveckling och tjänster för att stödja e-arkiv.

Byggnadsblocket eArchiving vid Connecting Europé Facility (CEF) har etablerats och ger hela EU möjlighet att ta

Konferensrum: Stora Världen

Specifikationer, utveckling och tjänster för att stödja e-arkiv.

Byggnadsblocket eArchiving vid Connecting Europé Facility (CEF) har etablerats och ger hela EU möjlighet att ta del av specifikationer och programvaror som underlättar informationens livscykel. Hur kan vi i Sverige använda byggnadsblocket och bidra i arbetet framåt? Och hur påverkar byggnadsblockets arbete med specifikationer i Europa vårt arbete med FGS här i Sverige?

Karin Bredenberg, metadatastrateg Sydarkivera och ordförande i DILCIS Board

 

Läs hela
2019. 08.30-09.15

Informationshanteringsplan – Praktikfall

Konferensrummen: Bild & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Anastasia Pettersson, funktionsansvarig Arkiv och Registratur, Svensk Kärnbränslehantering AB och ordförande i Näringslivets Arkivråd

Hur styr man informationsbevarande

Konferensrummen: Bild & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Anastasia Pettersson, funktionsansvarig Arkiv och Registratur, Svensk Kärnbränslehantering AB och ordförande i Näringslivets Arkivråd

Hur styr man informationsbevarande för en verksamhet vars dokument  och data ska bevaras i 100 000 år? SKB:s Anastasia Pettersson berättar om hur företaget arbetar med strukturering, klassificering och bevarande av information med hjälp av informationshanteringsplaner som styr SKB:s dokument- och datahantering under dess livscykel. 

 

Läs hela
2019. 09.15-10.00

Social Humans Labels

Konferensrum Stora Världen

A Label system created to address ethical issues in social media used by archives and academia.

Läs mer >>

Alexandra Dolan-Mescal, artist, archivist, and user

Konferensrum Stora Världen

A Label system created to address ethical issues in social media used by archives and academia.

Läs mer >>

Alexandra Dolan-Mescal, artist, archivist, and user experience designer, Harvard University

 

 

Läs hela
2019. 09.15-10.00

Vad gör en informationssamordnare?

Konferensrummen: Bild & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Hur hanterar en informationssamordnare anläggnings- och fastighetsinformation under ett stort projekt? Hur lever projektinformation vidare i verksamheten?

Konferensrummen: Bild & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Hur hanterar en informationssamordnare anläggnings- och fastighetsinformation under ett stort projekt? Hur lever projektinformation vidare i verksamheten? Vilka parter är inblandade? Exempel från ett stort utbyggnadsprojekt på Arlanda.

Annica Carlmark, informationssamordnare, Swedavia AB

Läs hela
2019. 10.30-11.15

Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet

Konferensrum: Hörsalen

Bakgrund och innebörd av den nya Säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585) som trädde i kraft 1 april.

Den nya lagstiftningen förtydligar att säkerhetsskyddsregleringen gäller i såväl privat

Konferensrum: Hörsalen

Bakgrund och innebörd av den nya Säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585) som trädde i kraft 1 april.

Den nya lagstiftningen förtydligar att säkerhetsskyddsregleringen gäller i såväl privat som offentlig sektor. Säkerhetsskyddsregleringen ska skydda uppgifter som är såväl hemliga som uppgifter som inte är hemliga men som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)  (OSL) om den lagen hade varit tillämplig i den aktuella verksamheten. Detta förutsätter att verksamheter som inte omfattas av offentlighets- och sekretesslagen behöver ha insikt i dess bestämmelser för att kunna avgöra om lagen hade varit tillämplig, vilket kan tyckas vara en betungande insikt inom den privata sektorn. Den nya säkerhetssskyddslagen är även striktare vad gäller utkontraktering (outsourcing) och har krav på säkerhetsskyddsavtal och samråd med tillsynsmyndigheter.

Maria Winblad von Walter, rättssakkunnig och Johan Stenbäck, kansliråd, Justitiedepartementet

 

 

Läs hela
2019. 10.30-11.15

Arkivering av databaser och gallring hos Sydarkivera

Konferensrum: Stora Världen

Erfarenheter av att automatisera arbete med att analysera databaser för gallring och arkiveringsuttag från databaser.

Simon Nilsson, civilingenjör i spel och programvaruteknik, Blekinge Tekniska

Konferensrum: Stora Världen

Erfarenheter av att automatisera arbete med att analysera databaser för gallring och arkiveringsuttag från databaser.

Simon Nilsson, civilingenjör i spel och programvaruteknik, Blekinge Tekniska Högskola

Automated Culling of Data in a Relational Database for Archiving

Läs hela
2019. 10.30-11.15

Diarieföring och digitalisering

Konferensrum: Stora Världen

Digitala ärendeflöden och förändrade yrkesroller.

Liv Nyström, arkivarie, och David Leidenborg, enhetschef, Försäkringskassan

Konferensrum: Stora Världen

Digitala ärendeflöden och förändrade yrkesroller.

Liv Nyström, arkivarie, och David Leidenborg, enhetschef, Försäkringskassan

Läs hela
2019. 11.15-12.00

Hur blir arkivarien och CISO vänner?

Konferensrum: Hörsalen

CISO (Chief Informations Security Officer) tillika informationssäkerhetssamordare och arkivarien har gemensamma intressen rörande informationshantering. Hur kan de dra nytta av varandras kompetenser? Informationssäkerhet i

Konferensrum: Hörsalen

CISO (Chief Informations Security Officer) tillika informationssäkerhetssamordare och arkivarien har gemensamma intressen rörande informationshantering. Hur kan de dra nytta av varandras kompetenser? Informationssäkerhet i digitala miljöer. Spyware, virusskydd, kryptering och sekretess. Vad betyder de olika begreppen och hur skyddar sig myndigheter idag mot virus, intrång och attacker?

Margareta Palmqvist, enhetschef, enheten för cybersäkerhet, MSB

 

Läs hela
2019. 11.15-12.00

Tullverkets e-arkiv

Konferensrum: Stora världen

Ett arkiv byggt på öppen källkod, europeiskt samarbete och standarder

Magnus Wåhlberg, informationsarkitekt, Tullverket

Konferensrum: Stora världen

Ett arkiv byggt på öppen källkod, europeiskt samarbete och standarder

Magnus Wåhlberg, informationsarkitekt, Tullverket

Läs hela
2019. 11.15.12.00

Kan ettor och nollor lösa Palmemordet?

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

En presentation om arbetet med digitaliseringen av, och fördelen med detta i det fortsatta arbetet med utredningen

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

En presentation om arbetet med digitaliseringen av, och fördelen med detta i det fortsatta arbetet med utredningen av mordet på Olof Palme.

”Trots att det gått över 30 år är utredningen om mordet på Olof Palme ständigt aktuell. Nu ska utredningen förvandlas till ettor och nollor i sökbara system. I och med detta kan Palmegruppen söka i hela det maskinskrivna materialet, eftersom varje ord blir sökbart. Hittills har utredarna varit beroende av vad personen som registrerade tipset angav för ärendemening i databasen. Det är bara de orden som varit sökbara.

Vad innebär digitaliseringen?
– Det innebär att vi kommer att kunna länka samman olika information och hitta nya samband. Risken finns att information som tidigare verkade irrelevant, men som kan vara avgörande idag, ligger dolt. Att det här kommer föra oss närmare lösningen, det är jag nästan säker på. Jag hoppas jättemycket på det här, säger Jonas Englund, utredare.

Jonas Englund var elva år när mordet skedde och han har följt utredningen sedan dess. 23 år senare jobbade han som arkivassistent hos polisen och fick frågan om han ville vara med att förteckna Palmearkivet. Han var inte sen att tacka ja. Som resultat blev Jonas med sina kunskaper om materialet oumbärlig för Palmegruppen.
Projektet har tagit tid men förhoppningen är att det ska vara klart våren 2019.
Och lösningen?
– Den kommer ett halvår senare, säger Jonas Englund.

Nu gapar hyllorna tomma efter att totalt 80 flyttkartonger med material har körts upp till Kiruna för inskanning. Digitaliseringen av Palmeutredningen är en pilot, tanken är att fler digitaliseringar inom polisen ska följa.” (ur tidningen Svensk Polis)

Jonas Englund, utredare, Polisen

Läs hela
2019. 13.00-13.45

Schrödingers handlingar – när är en elektronisk handling gallrad?

Konferensrum: Hörsalen

Håkan Nordling, Specialist Counsel, Setterwalls advokatbyrå

Teknik och juridik går inte alltid hand i hand – innebär ”tillgänglig” samma i lagens mening som i teknisk

Konferensrum: Hörsalen

Håkan Nordling, Specialist Counsel, Setterwalls advokatbyrå

Teknik och juridik går inte alltid hand i hand – innebär ”tillgänglig” samma i lagens mening som i teknisk mening?

Tillgången till allmänna handlingar är av stor betydelse för att offentlighetsprincipen ska kunna uppfyllas. För att en handling ska vara allmän krävs enligt TF 2:3 att den är förvarad hos en myndighet och till den inkommen eller upprättad hos. Avseende förvaringsrekvisitet för handlingar i elektroniskt format är detta utformat som ett krav på att handlingen ska vara tillgänglig med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar. Vad som inte är helt entydigt är genom vilka åtgärder och vid vilken tidpunkt en elektronisk handling ska anses vara gallrad (raderad) på ett sådant sätt att den inte längre kan anses som tillgänglig. Korrekt utförd gallring leder till att förvaringsrekvisitet inte längre kan anses uppfyllt och därmed är det inte längre fråga om en allmän handling. Men ifall en elektronisk handling kan återskapas från det underliggande datalagret – är en sådan handling då fortsättningsvis tillgänglig?

Läs hela
2019. 13.00-13.45

FGS Funktionen – Hur går det?

Konferensrum: Stora Världen

Enkäten om FGS. FGS Arkivredovisning, FGS Personal och FGS Ärendehantering

Jan Aspenfjäll, utredare och teknisk rådgivare

Konferensrum: Stora Världen

Enkäten om FGS. FGS Arkivredovisning, FGS Personal och FGS Ärendehantering

Jan Aspenfjäll, utredare och teknisk rådgivare

Läs hela
2019. 13.00-14.30 (dubbelpass)

Att fästa prat på pränt

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Protokoll, mötesanteckningar eller annat? Vad är skillnaden och vad bör man tänka på? En fördjupning och dialog

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

Protokoll, mötesanteckningar eller annat? Vad är skillnaden och vad bör man tänka på? En fördjupning och dialog som sträcker sig över två pass.

Susanne Sznajderman-Rytz, CEO, Vertex Training AB

Läs hela
2019. 13.45-14.30

Documenting the NOW

Konferensrum: Hörsalen

DocNow is a tool and community developed around supporting the collection, use, and preservation of social media content (föredraget hålls på engelska)

Läs mer >>

Alexandra

Konferensrum: Hörsalen

DocNow is a tool and community developed around supporting the collection, use, and preservation of social media content (föredraget hålls på engelska)

Läs mer >>

Alexandra Dolan-Mescal, artist, archivist and user experience designer, Harvard University

 

Läs hela
2019. 13.45-14.30

FGS ur användarperspektiv

Konferensrum: Stora Världen

Vad är en FGS och hur ansluter man det till ett system?

Bosse Johansson

Konferensrum: Stora Världen

Vad är en FGS och hur ansluter man det till ett system?

Bosse Johansson

Läs hela
2019. 15.00-15.45

Att levandegöra arkivskatter – Olle Häger och Hans Villius dokumentärfilmer

Konferensrum: Hörsalen

Från 1960-talet till tidigt 2000-tal gjorde Häger & Villius hundratals tv-program som byggde på fotografier, arkivfilm och andra källor. Hur gick det till? Vilka metoder

Konferensrum: Hörsalen

Från 1960-talet till tidigt 2000-tal gjorde Häger & Villius hundratals tv-program som byggde på fotografier, arkivfilm och andra källor. Hur gick det till? Vilka metoder använde de för att ge historien liv?

David Ludvigsson, biträdande professor, ISAK/Historia, (Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur) Linköpings universitet

Läs hela