Konferens 22-23 oktober 2019

Digitalisering. 09.20-10.05

Få koll på Digital mognad – använd DiMiO

Konferensrum: Hörsalen

DiMiOS – Digital Mognad i Offentlig Sektor. Den framtagna modellen (DiMiOS) bygger på en positionering av verksamhetens digitala mognad i två dimensioner. Dimensionen “Digital förmåga”

Konferensrum: Hörsalen

DiMiOS – Digital Mognad i Offentlig Sektor. Den framtagna modellen (DiMiOS) bygger på en positionering av verksamhetens digitala mognad i två dimensioner. Dimensionen “Digital förmåga” mäter organisationens förmåga att förstå, fånga och förändra på basis av digitala möjligheter. Dimensionen “Digitalt arv” mäter om existerande infrastruktur stärker eller hindrar digital handlingskraft. Organisationer klassificeras i fyra olika kategorier, med tillhörande beskrivningar och generella rekommendationer. För vidare information, se VITBOK DiMiOS eller ta del av en demoversion av analysverktyget.

Johan Magnusson, PhD, Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet

Vimeo-presentation

Läs hela
Digitalisering. 10.05-10.50

Vart är vi på väg med registatoryrket i det digitala informationssamhället

Konferensrum: Stora Världen

Caspar Almalander, enhetschef, och Brittis Lannerfors, systemförvaltare/kommunregistrator, Botkyrka kommun

  • Status idag, var befinner vi oss
  • Förväntningar hos allmänheten
  • Trender och utvecklingar inom den offentliga verksamheten
  • Hur gör

Konferensrum: Stora Världen

Caspar Almalander, enhetschef, och Brittis Lannerfors, systemförvaltare/kommunregistrator, Botkyrka kommun

  • Status idag, var befinner vi oss
  • Förväntningar hos allmänheten
  • Trender och utvecklingar inom den offentliga verksamheten
  • Hur gör Botkyrka kommun
  • Vart är vi på väg, framtidens registratur och arkiv
Läs hela
Digitalisering. 11.20-12.00

eSAM svenskt ramverk för digital samverkan

Konferensrum: Hörsalen

Det offentliga Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att ge stöd

Konferensrum: Hörsalen

Det offentliga Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att ge stöd till offentliga organisationer att samverka digitalt och fungera effektivt tillsammans, till nytta för privatpersoner, företag och samhället i stort. Ramverket tar sin utgångspunkt i den nya versionen av EIF (European Interoperability Framework) men är anpassad till svenska förhållanden och förutsättningar. Ramverket rör hela organisationen, det vill säga arkitektur, juridik, säkerhet, verksamhet etc. En viktig målgrupp är de som arbetar med styrning och ledning inom digitalisering. Men även operativa funktioner som till exempel arkivarier, jurister, portföljansvariga, verksamhetsutvecklare, kravanalytiker, säkerhetsspecialister och projektledare som arbetar med digitaliseringsarbeten.

Mikael Österlund, digital strateg och chefsarkitekt, eSams kansli och Michiko Muto, förnyelsebyråkrat, Pensionsmyndigheten berättar om ramverket – hur det har tagits fram i bred involvering med representanter för såväl stat, kommun och landsting samt ger konkreta tips på hur ramverket kan användas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer om eSam

Läs mer om SSC

Läs hela
Digitalisering. 11.20-12.00

Så arbetar Kungliga biblioteket med format kring ljud och bild

Konferensrum: Stora Världen

Vägen hit, de senaste femton åren och nu framåt…

Kungliga biblioteket har sedan 2009, efter sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv även uppdraget att samla

Konferensrum: Stora Världen

Vägen hit, de senaste femton åren och nu framåt…

Kungliga biblioteket har sedan 2009, efter sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv även uppdraget att samla in det audiovisuella arvet enligt pliktlagen. Vi har över tio års erfarenhet av att både digitalisera av-material och ta emot digitala filer och bygga samlingen vidare. Vi resonerar kring våra formatval hittills och blickar framåt.

Kaisa Unander, Enhetschef Digitalisering och Mikael Johansson, teknisk expert, båda på Avdelningen för Digitala samlingar 

 

Läs hela
Digitalisering. 13.50-14.50

Hur digitaliseringen påverkar mänskligt beteende

Ashkan Fardost studerar hur digitalisering och teknologi påverkar olika branscher, mänskligt beteende och hela samhällen. Enligt Ashkan Fardost har de flesta missförstått hela poängen med

Ashkan Fardost studerar hur digitalisering och teknologi påverkar olika branscher, mänskligt beteende och hela samhällen. Enligt Ashkan Fardost har de flesta missförstått hela poängen med digitaliseringen. Det handlar inte bara om teknologi i sig, utan även hur digitala teknologier påverkar mänskligt beteende. En affärsmodell som ska överleva i den digitala eran måste därför ta hänsyn till det digitala beteendet, inte bara den digitala teknologin. Det handlar alltså inte bara om att omvandla analoga processer till ettor och nollor eller att skriva uppdateringar på sociala medier. Det handlar om ett helt nytt sätt att tänka.

Ashkan Fardost har spännande föreläsningar om digitaliseringen, människan och framtiden baserat på filosofi, antropologi och teknologi. Han djupdyker i människans historia och sätt att vara för att förstå vart teknologin kan leda framöver. 

Ashkan Fardost började sin digitala resa i början av 2000-talet. Genom att göra musik med mjukvara och “hacka” Napster spred han sin musik världen över och landade ett skivkontrakt med EMI och Armada Music som 17-åring. Efter musikkarriären involverade han sig i innovationsvärlden. Han har bland annat en doktorsexamen i kemisk katalys från Uppsala universitet och har spenderat flera år i Stockholms startup-scen, både som grundare och medarbetare.

Ashkan Fardost, Digitaliseringsexpert och forskare med spännande föreläsningar om framtiden

TEDx Berlin 2015 – IFA Berlin – City Cube -Foto: Sebastian Gabsch – www.sega-foto.de – 0176 26487275

 

 

Läs hela
Digitalisering. 16.25-17.10

Offentlighetsprincipen

Konferensrum: Hörsalen

Vad ska vi ha den till? Hur kom den till och hur används den idag?
Föreläsning och diskussion om rätten till insyn i allmänna angelägenheter

Konferensrum: Hörsalen

Vad ska vi ha den till? Hur kom den till och hur används den idag?
Föreläsning och diskussion om rätten till insyn i allmänna angelägenheter som en del av den fria åsiktsbildningen.
 
Nils Funcke är journalist och författare till flera böcker om tryckfriheten och offentlighetsprincipen.

Nils Funcke
Foto: Tor Johnsson/Tidningen Journalisten

 

Läs mer >>

 

Läs hela
Digitalisering. 10.30-11.15

Diarieföring och digitalisering

Konferensrum: Stora Världen

Digitala ärendeflöden och förändrade yrkesroller.

Liv Nyström, arkivarie, och David Leidenborg, enhetschef, Försäkringskassan

Konferensrum: Stora Världen

Digitala ärendeflöden och förändrade yrkesroller.

Liv Nyström, arkivarie, och David Leidenborg, enhetschef, Försäkringskassan

Läs hela
Digitalisering. 11.15.12.00

Kan ettor och nollor lösa Palmemordet?

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

En presentation om arbetet med digitaliseringen av, och fördelen med detta i det fortsatta arbetet med utredningen

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

En presentation om arbetet med digitaliseringen av, och fördelen med detta i det fortsatta arbetet med utredningen av mordet på Olof Palme.

”Trots att det gått över 30 år är utredningen om mordet på Olof Palme ständigt aktuell. Nu ska utredningen förvandlas till ettor och nollor i sökbara system. I och med detta kan Palmegruppen söka i hela det maskinskrivna materialet, eftersom varje ord blir sökbart. Hittills har utredarna varit beroende av vad personen som registrerade tipset angav för ärendemening i databasen. Det är bara de orden som varit sökbara.

Vad innebär digitaliseringen?
– Det innebär att vi kommer att kunna länka samman olika information och hitta nya samband. Risken finns att information som tidigare verkade irrelevant, men som kan vara avgörande idag, ligger dolt. Att det här kommer föra oss närmare lösningen, det är jag nästan säker på. Jag hoppas jättemycket på det här, säger Jonas Englund, utredare.

Jonas Englund var elva år när mordet skedde och han har följt utredningen sedan dess. 23 år senare jobbade han som arkivassistent hos polisen och fick frågan om han ville vara med att förteckna Palmearkivet. Han var inte sen att tacka ja. Som resultat blev Jonas med sina kunskaper om materialet oumbärlig för Palmegruppen.
Projektet har tagit tid men förhoppningen är att det ska vara klart våren 2019.
Och lösningen?
– Den kommer ett halvår senare, säger Jonas Englund.

Nu gapar hyllorna tomma efter att totalt 80 flyttkartonger med material har körts upp till Kiruna för inskanning. Digitaliseringen av Palmeutredningen är en pilot, tanken är att fler digitaliseringar inom polisen ska följa.” (ur tidningen Svensk Polis)

Jonas Englund, utredare, Polisen

Läs hela