Konferens 12-14 oktober 2021

Karin Åström Iko, riksarkivarie, Riksarkivet

Arkivlagen trädde i kraft för 30 sedan, den 1 juli 1991. Hela den offentliga arkivverksamheten hade då varit föremål för en bred översyn de föregående fem åren. Vad var syftet med den nya lagen? Har de ursprungliga syftena uppnåtts? Några korta reflexioner efter 30 år med arkivlagen kan vara på sin plats. 

Mats Burell, ämnesråd, Regeringskansliets förvaltningsavdelning 

Mats har arbetat med arkivfrågor och frågor om dokumenthantering internt i Regeringskansliet de senaste 20 åren och dessförinnan bl.a. arbetat i Riksarkivet och Krigsarkivet. Mats var under 2019-2020 utsänd nationell expert i arkivfrågor vid EU-domstolen i Luxemburg. 

Vi tror att vi kan nå fler och andra användargrupper genom att publicera urval av innehållet i NAD och Digitala forskarsalen på internationella plattformar som Archives Portal Europe, Europeana och Wikimedias plattformar (Wikimedia Commons, Wikidata och Wikipedia). I den här presentationen talar vi – Martin Bjersby och David Haskiya – om varför vi tror det och vad som krävs för att kunna göra det. 

David Haskiya är idag chef för Riksarkivets  enhet för digitala användarmöten. Tidigare har han arbetat för Riksantikvarieämbetet, Europeanastiftelsen och Wikimedia Sverige. Alltid med att göra kulturarvssamlingar tillgängliga digitalt – för forskning, för skolan, för tjänsteutveckling, eller helt enkelt för de som tycker kulturarv är intressant och kul! 

Twitter @DavidHaskiya

Martin Bjersby är verksam som arkivarie vid Riksarkivets enhet för ljud, bild och elektroniska arkiv.  

Martin har under lång tid haft olika roller i frågor kring digitalt tillgängliggörande, med särskilt fokus på Nationell Arkivdatabas (NAD) och Riksarkivets interna arkivinformationssystem Arkis. Under flera år var Martin nationell samordnare för Sveriges medverkan i den europeiska arkivportalen, Archives Portal Europe. 

Samtal med Anders Houltz, forskningschef, Centrum för Näringslivshistoria och Maud Almström Blom, funktionsansvarig främja enskilda arkiv, Riksarkivet, Anna Ketola, arkiv- och verk- samhetschef, Skånes arkivförbund, Catalina Benavente, arkivarie, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Susanne Nylund Skog, forskningsarkivarie, på Institutet för språk och folkminnen, Göteborgs universitet

”Navigare necesse est…”- men hvordan navigerer vi på det digitale hav? 

Udtrykket ”Navigare necesse est” (det er nødvendigt at sejle) er tillagt den romerske hærfører Pompejus og blev siden de tyske hansestæders motto. På mange måder kunne det også fungere som motto for arkiverne i den digitale verden. Vi bliver konstant udsat for nye udfordringer, nye digitale formater, nye valg, der skal træffes. Vi skal, kort sagt, finde ud af, hvordan vi som arkiver navigerer på det digitale hav, så vi kan sikre bevaringen af den digitalt skabte kulturarv for eftertiden. Hvilke ”sømærker” kan vi bruge til at sejle efter? Hvad skal vi lægge vægt på, når vi udformer forskrifter for myndighederne, udvælger formater til bevaring og specificerer de nødvendige metadata?  

Disse spørgsmål har vi inden for det seneste år forsøgt at besvare på Rigsarkivet i Danmark ved at gentænke og genformulere grundlaget for vores digitale bevaring. Resultatet blev dels en politik for digital arkivering, dels en mere målrettet strategi for digital bevaring. Politikken har fokus på hele datas livscyklus og fungerer som grundlag for arbejdet. Politikken fastsætter de ni vigtigste pejlemærker (”sømærker”), som anviser retningen for de valg, vi hele tiden skal tage. Strategien handler om, hvordan vi i den kommende år vil forsøge at konkretisere politikken i arbejdet med digital bevaring og anviser de indsatsområder, vi vil fokusere på. 

I dette indlæg vil enhedschef Jan Dalsten Sørensen fra det danske rigsarkiv præsentere politik og strategi og fortælle om erfaringerne med at bruge dokumenterne i praksis.  

Jan Dalsten Sørensen, enhetschef, Rigsarkivet i Danmark

Vi får en rapportering av senaste nytt från Riksarkivet, nya föreskrifter RA:FS – exempelvis gallring efter skanning, nytt om tillsyn och leverans, aktuella regeringsuppdrag, frågor om bevarande och tillgänglighet, hållbarhet och formatfrågor som FormatE.

Petra Dornbusch, enhetschef

Fredrik, Lindberg, enhetschef

Anna-Kristina Andersson, utredare

Monika Jansson, utredare

Länkar:

• Ny föreskrift om gallring efter skanning

Ett problem med elektroniska underskrifter är att deras kontrollfunktion med tiden inte längre kan garanteras. Ju längre tid som går sedan en elektronisk handling undertecknades desto svårare blir det eftersom de certifikat som garanterar kontrollfunktionens giltighet förr eller senare blir ogiltiga. Vidare krävs kunskap för att avgöra om en undertecknad elektronisk handling uppfyller rättsliga krav.

Presentationen kommer att särskilt rikta sig in mot den valideringstjänst Digg avser att lansera, och hur den kan hjälpa er, både när det gäller att avgöra om en elektronisk handling är korrekt underskriven, och hur de valideringsintyg den skapar i framtiden kan användas för att besvara frågan om underskriften gjordes med ett certifikat som var giltigt vid tidpunkten för underskriften. Valideringsintyget avser att uppfylla de krav på och behov av arkivbeständighet hos allmänna handlingar som har elektroniska underskrifter. 

Roger Fagerud, IT-strateg, Myndigheten för digitalisering DIGG

Benjamin Yousefi, jurist, Riksarkivet

80 000 hyllmeter, 400 transporter, 10 000 utbytta arkivboxar och 1 lyftkran. Det är bara några av många siffror som kan beskriva processen att flytta Krigsarkivet till nya lokaler i Täby. Den största arkivflytt som Riksarkivet någonsin genomfört är nu i mål.

Morgan Svedlund, sektionschef, Riksarkivet

Hur förhåller sig DIGGs uppdrag är att samordna, stödja och ansvara för den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig med RA´s ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen och att verka för utveckling av metoder för framställning, bevarande och tillgängliggörande av handlingar som ett led i förvaltningsutvecklingen? 

I det gemensamma regeringsuppdraget att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte samarbetar DIGG och RA. Vi ger en beskrivning av uppdragets syfte och vilka effekter det förväntas få för informationsutbyte, ansvarsfördelning för utveckling och förvaltning, mm. 

Daniel Antonsson, strateg, Digital utveckling, Myndigheten för digital förvaltning DIGG

Fredrik Lindberg, enhetschef, Enheten för utredning och utveckling, Riksarkivet 

Fredrik Samuelsson, utredare, Riksarkivet

Anna-Kristina Andersson, utredare Riksarkivet