Konferens 22-23 oktober 2019

Konferensrum: Stora Världen

Vilka utmaningar finns hos en myndighet där dataskyddsförordning och brottsdatalag reglerar personuppgiftsbehandlingen i den dagliga verksamheten? 

I arbetet med att uppnå en strukturerad hantering av myndighetens information kan personuppgiftsansvarig och dataskyddsombud dra nytta av arkivariens kompentens på att antal områden: 1) kunskap om samspelet med andra regelverk som TF, OSL och arkivlagen, 2) metoder för klassificering och redovisning av information, samt 3) framtagande av regelverk för gallring och bevarande. Föreläsningen behandlar dessa aspekter samt adressera frågeställningen om hur man sätter upp ett system för att verifiera regelefterlevnaden.

Niklas Gustafsson, verksarkivarie och dataskyddsombud, Åklagarmyndigheten

Konferensrum: Hörsalen

Bakgrund och innebörd av den nya Säkerhetsskyddslagen (SFS 2018:585) som trädde i kraft 1 april.

Den nya lagstiftningen förtydligar att säkerhetsskyddsregleringen gäller i såväl privat som offentlig sektor. Säkerhetsskyddsregleringen ska skydda uppgifter som är såväl hemliga som uppgifter som inte är hemliga men som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)  (OSL) om den lagen hade varit tillämplig i den aktuella verksamheten. Detta förutsätter att verksamheter som inte omfattas av offentlighets- och sekretesslagen behöver ha insikt i dess bestämmelser för att kunna avgöra om lagen hade varit tillämplig, vilket kan tyckas vara en betungande insikt inom den privata sektorn. Den nya säkerhetssskyddslagen är även striktare vad gäller utkontraktering (outsourcing) och har krav på säkerhetsskyddsavtal och samråd med tillsynsmyndigheter.

Maria Winblad von Walter, rättssakkunnig och Johan Stenbäck, kansliråd, Justitiedepartementet

Konferensrum: Hörsalen

CISO (Chief Informations Security Officer) tillika informationssäkerhetssamordare och arkivarien har gemensamma intressen rörande informationshantering. Hur kan de dra nytta av varandras kompetenser? Informationssäkerhet i digitala miljöer. Spyware, virusskydd, kryptering och sekretess. Vad betyder de olika begreppen och hur skyddar sig myndigheter idag mot virus, intrång och attacker?

Margareta Palmqvist, enhetschef, enheten för cybersäkerhet, MSB

Konferensrum: Hörsalen

Håkan Nordling, Specialist Counsel, Setterwalls advokatbyrå

Teknik och juridik går inte alltid hand i hand – innebär ”tillgänglig” samma i lagens mening som i teknisk mening?

Tillgången till allmänna handlingar är av stor betydelse för att offentlighetsprincipen ska kunna uppfyllas. För att en handling ska vara allmän krävs enligt TF 2:3 att den är förvarad hos en myndighet och till den inkommen eller upprättad hos. Avseende förvaringsrekvisitet för handlingar i elektroniskt format är detta utformat som ett krav på att handlingen ska vara tillgänglig med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar. Vad som inte är helt entydigt är genom vilka åtgärder och vid vilken tidpunkt en elektronisk handling ska anses vara gallrad (raderad) på ett sådant sätt att den inte längre kan anses som tillgänglig. Korrekt utförd gallring leder till att förvaringsrekvisitet inte längre kan anses uppfyllt och därmed är det inte längre fråga om en allmän handling. Men ifall en elektronisk handling kan återskapas från det underliggande datalagret – är en sådan handling då fortsättningsvis tillgänglig?