Konferens 22-23 oktober 2019

Konferensrum: Hörsalen

DiMiOS – Digital Mognad i Offentlig Sektor. Den framtagna modellen (DiMiOS) bygger på en positionering av verksamhetens digitala mognad i två dimensioner. Dimensionen “Digital förmåga” mäter organisationens förmåga att förstå, fånga och förändra på basis av digitala möjligheter. Dimensionen “Digitalt arv” mäter om existerande infrastruktur stärker eller hindrar digital handlingskraft. Organisationer klassificeras i fyra olika kategorier, med tillhörande beskrivningar och generella rekommendationer. För vidare information, se VITBOK DiMiOS eller ta del av en demoversion av analysverktyget.

Johan Magnusson, PhD, Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet

Vimeo-presentation

Konferensrum: Stora Världen

Caspar Almalander, enhetschef, och Brittis Lannerfors, systemförvaltare/kommunregistrator, Botkyrka kommun

• Status idag, var befinner vi oss
• Förväntningar hos allmänheten
• Trender och utvecklingar inom den offentliga verksamheten
• Hur gör Botkyrka kommun
• Vart är vi på väg, framtidens registratur och arkiv

Konferensrum: Hörsalen

Det offentliga Sverige behöver bli bättre på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det svenska ramverket för digital samverkan syftar till att ge stöd till offentliga organisationer att samverka digitalt och fungera effektivt tillsammans, till nytta för privatpersoner, företag och samhället i stort. Ramverket tar sin utgångspunkt i den nya versionen av EIF (European Interoperability Framework) men är anpassad till svenska förhållanden och förutsättningar. Ramverket rör hela organisationen, det vill säga arkitektur, juridik, säkerhet, verksamhet etc. En viktig målgrupp är de som arbetar med styrning och ledning inom digitalisering. Men även operativa funktioner som till exempel arkivarier, jurister, portföljansvariga, verksamhetsutvecklare, kravanalytiker, säkerhetsspecialister och projektledare som arbetar med digitaliseringsarbeten.

Mikael Österlund, digital strateg och chefsarkitekt, eSams kansli och Michiko Muto, förnyelsebyråkrat, Pensionsmyndigheten berättar om ramverket – hur det har tagits fram i bred involvering med representanter för såväl stat, kommun och landsting samt ger konkreta tips på hur ramverket kan användas.

Läs mer om eSam

Läs mer om SSC

Konferensrum: Stora Världen

Vägen hit, de senaste femton åren och nu framåt…

Kungliga biblioteket har sedan 2009, efter sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv även uppdraget att samla in det audiovisuella arvet enligt pliktlagen. Vi har över tio års erfarenhet av att både digitalisera av-material och ta emot digitala filer och bygga samlingen vidare. Vi resonerar kring våra formatval hittills och blickar framåt.

Kaisa Unander, Enhetschef Digitalisering och Mikael Johansson, teknisk expert, båda på Avdelningen för Digitala samlingar 

Konferensrum: Hörsalen

Nils Funcke
Foto: Tor Johnsson/Tidningen Journalisten

Läs mer >>

Konferensrum: Stora Världen

Liv Nyström, arkivarie, och David Leidenborg, enhetschef, Försäkringskassan

Konferenssalarna: Bild- & Filmjournalen + Se & Levande Livet

En presentation om arbetet med digitaliseringen av, och fördelen med detta i det fortsatta arbetet med utredningen av mordet på Olof Palme.

”Trots att det gått över 30 år är utredningen om mordet på Olof Palme ständigt aktuell. Nu ska utredningen förvandlas till ettor och nollor i sökbara system. I och med detta kan Palmegruppen söka i hela det maskinskrivna materialet, eftersom varje ord blir sökbart. Hittills har utredarna varit beroende av vad personen som registrerade tipset angav för ärendemening i databasen. Det är bara de orden som varit sökbara.

Vad innebär digitaliseringen?
– Det innebär att vi kommer att kunna länka samman olika information och hitta nya samband. Risken finns att information som tidigare verkade irrelevant, men som kan vara avgörande idag, ligger dolt. Att det här kommer föra oss närmare lösningen, det är jag nästan säker på. Jag hoppas jättemycket på det här, säger Jonas Englund, utredare.

Jonas Englund var elva år när mordet skedde och han har följt utredningen sedan dess. 23 år senare jobbade han som arkivassistent hos polisen och fick frågan om han ville vara med att förteckna Palmearkivet. Han var inte sen att tacka ja. Som resultat blev Jonas med sina kunskaper om materialet oumbärlig för Palmegruppen.
Projektet har tagit tid men förhoppningen är att det ska vara klart våren 2019.
Och lösningen?
– Den kommer ett halvår senare, säger Jonas Englund.

Nu gapar hyllorna tomma efter att totalt 80 flyttkartonger med material har körts upp till Kiruna för inskanning. Digitaliseringen av Palmeutredningen är en pilot, tanken är att fler digitaliseringar inom polisen ska följa.” (ur tidningen Svensk Polis)

Jonas Englund, utredare, Polisen