Riksarkivet ger stöd till nationalarkivet i Sarajevo
Den 18-21 mars besökte Asima Catic, chef på sektionen för tillhandlahållande på Landsarkivet i Göteborg, det bosniska Nationalarkivet Arhiv Bosne i Hercegovine i Sarajevo. Det var på uppdrag av riksarkivarie Björn Jordell för att samla fakta om skador och eventuella möjligheter för Riksarkivet att stödja arbetet efter den förödande branden. Asima kommer själv från Bosnien. Hon är jurist från universitetet i Sarajevo och arkivarie från Göteborgs universitet.
Ungefär 1500 hyllmeter arkivhandlingar har helt eller delvis gått förlorade i branden eller blivit vattenskadade under släckningsarbetet. Det motsvarar cirka 60 procent av det arkiv som låg i den brandskadade depån i presidentpalatset i Sarajevo.
Bildtext: Asima Catic från landsarkivet i Göteborg på besök i Arhiv Bosne i Hercegovine i Sarajevo hos Saban Zahirovic, direktör och Dusan Vrzina, vice direktör.
Kulturskatter borta för alltid
Bland de kulturskatter som försvann fanns handlingar från tidigt 1800-tal fram till 1985. Ovärderlig dokumentation från rättsprocessen mot Gavrilo Princip som sköt kronprins Franz Ferdinand av Österrike i Sarajevo 1914 har delvis förstörts liksom ett pergamentbrev från påven Leon XIII om tillsättning av Josip Stadler som ärkebiskop i Sarajevo år 1881.
– Det var så sorgligt att se hur stora delar av inte bara den bosniska historien, utan också vår gemensamma europeiska historia, har försvunnit för alltid, säger Asima.
Samtidigt gav det Asima hopp när hon såg hur engagerat medarbetare på arkivet, arkivkollegor från andra institutioner och frivilliga historiestudenter från Sarajevos universitet slet för att försöka komma till rätta med förödelsen.
Ett antal länder och organisationer har kontaktat Nationalarkivet i Sarajevo och sagt att de på olika sätt vill bidra till att återupprätta arkivet. Ännu så länge har bara 300 arkivboxar kommit fram.
– Det har gått två månader sedan attacken och väldigt lite har hänt. Jag är rädd att den utlovade hjälpen rinner ut i sanden, menar Asima.
Vår egen ledningsgrupp tar upp frågan om stöd till Nationalarkivet i Sarajevo den 15 april.
Bildtext: Pergamentbrev från 1881
Våldsamma gatuprotester
Presidentpalatset i Sarajevo attackerades den 7 februari av våldsamma gatuprotester och demonstrationer. En av Nationalarkivets depåer samt arbetslokalerna ligger på bottenplanet och demonstranter slängde in brandbomber genom fönstren. Medarbetare på Nationalarkivet menar att aktivisterna inte visste att det var ett arkiv de träffade. Målet med attacken var inte att förstöra det bosniska kulturarvet utan att uttrycka ett missnöje mot staten, den politiska makten och den bekymmersamma ekonomiska situationen i Bosnien.
Riksarkivet ger stöd till det brandhärjade bosniska Nationalarkivet i Sarajevo. Det är ett resultat av resan som Asima Catic gjorde till Bosnien i mars.
Asima Catic, chef på sektionen för tillhandahållande på Landsarkivet i Göteborg, Jonas Palm, chef för avdelningen för informationsbevarande i Marieberg/Arninge och Gunilla Nordström från ledningsgruppen, båda på Riksarkivet i Stockholm, har sett över Nationalarkivets behov av stöd efter den förödande branden i Nationalarkivet i Sarajevo. Efter diskussioner med Dusan Vrzina, direktör på Nationalarkivet i Sarajevo, kom de fram till vad som är mest akut och vad Riksarkivet kan bidra med.
Bidrar med arkivboxar, digitalkamera och luftavfuktare
Riksarkivet bekostar drygt två tusen arkivboxar, en digitalkamera och två luftavfuktare för sammanlagt 50 000 kronor.
– Digitalkameran behövs för att fotografera material som är skadat, men som ändå går att använda. På så vis kan Nationalarkivet förmedla det de har utan att behöva ta fram de redan känsliga och brandskadade dokumenten, säger Jonas Palm som är specialist på bevarande och konservering av papper.
Efter släckningsarbetet har det samlats mycket fukt i lokaler och dokument och nu gäller det att få ner den skadliga luftfuktigheten.
Asima tackar för intresset som flera medarbetare har visat för arbetet med att hjälpa Nationalarkivet i Sarajevo.
Material beställt i Sarajevo
Dusan Vrzina var mycket glad över Riksarkivets beslut. På Nationalarkivet hade man befarat att hjälpen skulle gå i stå, som det har gjort med insatser från andra håll. Beslutsprocessen har varit kort. Inom en månad efter Asimas resa till Sarajevo fattade Björn Jordell beslut om att hjälpa till.
Praktiskt går till så att Nationalarkivet i Sarajevo själva beställer utrustning och material. Sedan går fakturan direkt till Riksarkivet i Sverige.
Redan den 30 april var Dusan Vrzina på Nationalarkivet i Sarajevo på ett företag för att lägga en beställning på det nödvändiga materialet.
– Jag är så glad att Riksarkivet hjälper till på det här konkreta sättet och dessutom mycket snabbt, avslutar Asima.
Text: Ingela Bäckström, Riksarkivet
Foto: Asima Catic
